onsdag 23 januari 2008

we are all made of stars

Jag har verkligen svårt för att acceptera döden som en del av livet. Det är ju så svårt att förlora människor man älskar och sedan tvingas bära på enorm saknad. Jag är inte så rädd för att dö själv, jag är inte kristen och tror inte på ett liv efter döden så det finns egentligen inte så mycket att frukta. Men jag är rädd för vad jag kan förlora och vetskapen om att jag kan förlora det vilken dag som helst gör mig lika liten som ett barn. Jag är alltid noga med att säga hej då till någon när det är dags att skiljas åt (även om P bara ska gå till affären), hej då måste få bli det sista jag säger. Annars skapas det en sådan oro i min kropp. För man ju vet aldrig om man får träffas igen, det går inte att ta livet för givet.

Och jag blir ledsen av att läsa att skådespelaren Heath Ledger har dött, jag tänker på människorna som sörjer honom, jag tänker på att han bara var 28 år. Ännu en lysande stjärna har slocknat alldeles för tidigt.

3 kommentarer:

Anonym sa...

på sätt och vis känns det lite löjligt att sådant berör en..
när man knappt reagerar när man läser i tidningen om att 3000 människor har dött i en båtolycka i indien eller vad det nu kan vara.
det är ju inte direkt som om man kände den människan.
men,
jag har tappat räkningen på hur många gånger i tonåren som man såg filmen "10 orsaker att hata dig"..
och det är väl där någonstans det ligger.

nippertippa sa...

m.: det är så sant, så. och sen har man ju ingen personlig koppling till människorna som tyvärr dör varje dag runtom i världen och som man får höra om på nyheterna. men jag tänker ändå ganska ofta på dem också, faktiskt. och jag tänker att jag är tacksam för varje dag jag själv får. personligen är brokeback mountain en av mina favoritfilmer och heaths insats där tog verkligen tag i mig.

Fatima sa...

Jag är likadan. Superrädd för döden och skiljs gärna med ett JagÄlskarDig och somnar aldrig med irritation i sovrummet.

Det är en konstig känsla när offentliga personer dör, för man vet inte vad man ska göra med sin sorg. Känns som m. skriver lite löjligt att man blir så berörd. Men jag gråter framför nyheterna också och står knappt ut över all sorgsenhet i världen.