måndag 30 januari 2012

några glimtar från helgen vecka fyra

Jag har ätit sushi, fredagsmyst hos familjen Roos, tittat på film, druckit vin, hängt med min familj, spelat spel med min systerdotter, druckit kaffe, klappat min katt, smakat flygande tefat för första gången sedan nittiotalet, fått syn på en mycket vacker man och känt det där pirret i bröstkorgen för första gången på väldigt, väldigt länge.

Och nu längtar jag efter helg igen.

fredag 27 januari 2012

men tack gode gud för att det är fredag!

*älskar den här videon*

och ja, jag hatar verkligen ordet tuttchock

Jag började den här fredagen med att RASA. Jag läste nämligen Markus Larssons recension av Lana Del Reys skiva, som han kallar för flickpop. Jag visste inte att det finns en genre som heter flickpop? Jag undrar vad det är för skillnad på flickpop och pop? Markus Larsson passar också på att recensera Lana Del Reys utseende; "Och i dag är läpparna så stora att de skulle behöva en egen advokat". Alltså... WTF?! Det här fick mig att tänka på en annan recension, den där när Jens Ganman recenserade Liv Strömquists bok OCH utseende. "Men när hon ska posera för det obligatoriska författarporträttet på bokens ”inner sleeve” så finns också det obligatoriska kåtsuget i blicken där. Liv vill vara snygg, även hon." Jag förstår inte hur Jens Ganman kan få behålla sitt jobb som journalist och recensent.

Jag kom dessutom att tänka på Chics tuttchock. Chic är ju inte tidningen som är direkt känd för sin sunda kvinnosyn, men jag blev förvånad över hur illa dold den sunkiga kvinnosynen var den här gången. Chic blev så chockade av att se några djupa urringningar på Guldbaggegalan att de bad sina läsare rösta på vilken tuttchock som var "värst". Nej Charlotte, det är inte vitsigt att be sina läsare betygsätta kända kvinnors tuttar, det är äckligt.

Varför detta ständiga behov av att prata om kroppar? Att förminska kvinnor och reducera dem till en kropp? Jag är så trött på att alltid behöva tänka på min kropp, på hur den ser ut och på hur den BORDE se ut. Men det går ju inte att smita, jag blir påmind varje gång jag tittar på TV, läser en tidning, lyssnar på radio eller handlar. Snälla, kan vi inte bestämma att 2012 blir året då vi slutar prata om kroppar? Jag vill inte se fler "så här ser riktiga kroppar ut"-reportage, jag vill inte läsa om Angelina Jolies dieter, jag vill inte lära mig hur man klär sig utifrån vilken kroppstyp man har, jag vill inte läsa fler hyllningstal till kurvorna, jag vill inte se bilder på Britney Spears celluliter. Jag och min kropp vill bli lämnade ifred, tack!

This tuttchock is for you, Charlotte Flinkenberg.
Men det går tyvärr inte att rösta på den.


torsdag 26 januari 2012

it could be so nice growing old with you

Och på tal om kärlek. Vad jag längtar efter detta; någon som säger att det är okej, att vi kommer att fixa det. Trots allt. Och någon som säger att jag vill bli gammal med dig, jag vill bära dig när du inte orkar. Som Joel och Clementine. Och Julia och Robbie.

Jag kan faktiskt inte tänka mig något finare. Men det finns kanske bara i filmens värld?



tisdag 24 januari 2012

sometimes love is not enough and the road gets tough

Det är 1992, jag är tretton år och har fått min första mens. Jag läser Starlet och Mitt Livs Novell och skriver noveller om tonårsflickor som är olyckligt kära i vackra tonårspojkar. Jag smygläser min storasysters VeckoRevyn, bläddrar alltid fram till sexspalten med frågor och svar och lär mig hur tonårspojkar vill att tonårsflickor ska vara. Jag gömmer en tummad skolkatalog i skrivbordslådan, jag har ritat röda hjärtan runt Marcus i 9 B och Johan i 9 C. Jag har en dagbok med hänglås, jag skriver om min första kyss med Mattias i min klass, bröst som inte vill växa och ännu en alla hjärtans dag utan en röd ros.

Jag har varit kär så många gånger. Eller det har i alla fall känts som kärlek alla dessa gånger, när jag har befunnit mig mitt i det (men efteråt har det ibland känts mer tveksamt). Jag har alltid burit på stora känslor och klätt dem i stora ord, sagt JAG ÄLSKAR DIG alldeles för tidigt och skrämt iväg. Jag har varit den där tjejen som försummat sina vänner för en killes skull. Den där tjejen som ändrar sina planer, klär sig på ett visst sätt, uttrycker vissa åsikter, ställer upp på sex som hon egentligen inte är bekväm med. För att få bekräftelse från Honom med stort H, en blick, ett skratt, ett jag älskar dig tillbaka. För att slippa ensamheten, för att någon gång få det där som står skrivet i Starlet och Mitt Livs Novell, för att man hoppas på att hitta rätt och på att få det där ultimata löftet om äkta kärlek, bli SEDD, osv.

Det är 2012, jag fyller trettiotre år i sommar och försöker fortfarande vänja mig vid att vara singel. Att det skulle bli så här. Det hade jag nog inte kunnat föreställa mig när jag var tretton år och skrev kärleksbrev på parfymerat brevpapper. Men man blir äldre, klokare. Och man förstår att man fattar sina egna beslut, man väljer hur man vill bli behandlad. Man har fått en tydligare, och kanske mer verklighetstrogen, bild över hur man vill ha det, hur man vill att livet ska se ut. Det tog väldigt lång tid för mig att få fram den bilden, men nu vet jag. Efter nio år i ett förhållande som i slutändan inte gjorde mig lycklig har jag nu förstått. Man kan kanske tycka att jag borde ha insett det tidigare, ibland önskar jag också att det var så. Men ibland tar det flera år för hoppet att ge med sig. Ibland är det lättare att tänka att det är okej så länge han är nykter eller att vänta på att han ska bli redo för den där längtan som har bott i mig mycket längre än jag vill erkänna.


Jag har blivit rädd, för att låta någon komma nära, börja älska igen. Jag vill nog inte gifta mig (samtidigt som jag tycker att det är väldigt romantiskt), jag vågar inte lova någon annan att alltid älska, i nöd och lust, tills döden skiljer oss åt. För hur gärna man vill, känslorna kan dö ut. Man kan vakna en dag och känna hur tomheten gapar inombords och plötsligt sårar man någon som man tidigare älskat. Scener från Blue Valentine snurrar i huvudet och jag undrar. Om jag kan hitta någon ny att älska och som kan älska mig och fortsätta med det. Trots att det kommer att finnas perioder då jag inte har någon sexlust, trots att jag inte är särskilt ambitiös, trots att jag hellre spenderar en helg i tv-soffan än typ åker till Berlin eller gör något annat crazy och spontant.

Det är genom egna beslut som jag befinner mig här nu. Med den där rädslan, en längtan och en sorg som har byggt bo i min bröstkorg. En sorg som växer sig större. En sorg över att jag ännu inte har träffat den där personen som får mig att bli en bättre människa och en sorg över att jag kommer att fylla trettiotre år i sommar utan att ha blivit någons mamma.


Men samtidigt; jag har blivit många insikter rikare. Att nu landa i det och försöka tänka på våren och allt det ljusa som kommer med den.

den där om att färglägga årets längsta och tråkigaste månad

För den som undrar hur mitt hår ser ut numera:




















För den som undrar vad jag planerar att göra med mitt hår:

onsdag 18 januari 2012

en utmaning kommer lastad

Åh, jag har blivit utmanad av Zahra och Klara. Så roligt! Here we go:

1. VAD GJORDE DU FÖR TIO ÅR SEDAN?
Jag bodde i Växjö, pluggade media på folkhögskola och visste inte vad jag ville göra med mitt liv. Jag skrev dikter, färgade håret svart och gömde mina randiga armar under långärmade tröjor. Jag träffade P, flyttade sedan hop med min vän Anna och en tjej som hette Sofia och började därefter läsa filmvetenskap på universitet (och fortsatte skriva dikter, färga håret svart och gömma mina randiga armar under långärmade tröjor).

2. VAD GJORDE DU FÖR ETT ÅR SEDAN?
Då var jag mest en trött, stressad och överarbetad socialsekreterare. Det är lättare att minnas vad jag gjorde för tio år sedan, när jag tänker tillbaka på 2011 känns allt så suddigt.

3. FEM SNACKS DU GILLAR:
Chips (salt&vinäger)
Lösgodis
Popcorn
All slags choklad
Nachos med en massa ost på

4. FEM SÅNGER DU KAN HELA TEXTEN TILL:
Alla låtar på Håkan Hellströms debutalbum

5. FEM SAKER DU SKULLE GÖRA OM DU VAR MÅNGMILJONÄR:
Betala av min CSN-skuld
Shoppa loss, särskilt väskor från Marc Jacobs och Mulberry
Skänka till välgörenhet, familj och vänner
Resa! Åka på weekendresor och solresor hur ofta som helst
Köpa lägenheten/huset bredvid Ryan Goslings hem (he, he!)

6. FEM DÅLIGA VANOR:
Jag skjuter upp allting till morgondagen
Jag slösar hellre än sparar
Jag kommer nästan alltid försent när jag ska någonstans
Jag äter för mycket socker och för lite grönsaker
Jag har ofta beslutsångest (privat, inte yrkesmässigt)

7. FEM SAKER DU GILLAR ATT GÖRA:
Sova (älskar sovmorgnar!)
Kolla på tv-serier och filmer
Shoppa (främst klänningar och väskor)
Hänga med mina syskonbarn/min familj/mina vänner
Äta och dricka gott i fint sällskap

8. FEM SAKER DU ALDRIG SKULLE KLÄ DIG I, ELLER KÖPA:
Haremsbyxor
Klädesplagg i färgen nude
Skinnbyxor
Köttklänning
Mössa med pälstofs

9. FEM FAVORITLEKSAKER:
Dator
iPhone
Kamera
Sällskapsspel
Syskonbarnens leksaker

10. TIO PERSONER JAG VILL SE GÖRA DEN HÄR UTMANINGEN:
Fatima
Hanna
Annika
Sofia
Hannah
Sofia
Peg
Frida
Anna-Klara
Jossan

tisdag 17 januari 2012

*plötsligt händer det*

Jag har lagat spenatsoppa! Jag har beställt den här och den här! Heja mig, ett litet steg i rätt riktning, en dag i taget, osv.

MVH skjuter_alltid_upp_saker_till_morgondagen_79

but my head is in the stars, my feet are in the sky

Allt känns så långsamt i januari. Nytt år, nya möjligheter. Men jag har ingen ork. JA MEN TA TAG I DITT LIV NU DÅ, vill jag skrika till mig själv. Men jag orkar inte, vet inte var jag ska börja. Borde: skriva på bok, gå ner i vikt, söka massvis med jobb, laga ordentlig mat varje dag, inte slösa pengar på onödiga saker, fixa en dejt. Gör: läser pretentiösa bloggar som driver mig till vansinne, äter en kaka om dagen, köper skvallertidningar, dricker alldeles för mycket kaffe, googlar smink. Är det för tidigt att länga efter våren? Jag gör det i alla fall, inbillar mig att det kommer att kännas lite lättare då. Tills dess lyssnar jag mycket på First Aid Kit och fantiserar om framtiden och filar just nu på ett blogginlägg om kärlek, ömtåliga hjärtan och mod inne i mitt huvud. Får väl se hur det går med det.

Och så den här, åh DEN HÄR! Lyssnar nog lite för ofta för mitt eget bästa.

onsdag 11 januari 2012

say hello to my little friend

För att känna lite pepp inför det nya året har jag skaffat en ny vän. Jag är ganska säker på att vi kommer att trivas fint ihop. Jag har lovat att visa körsbärsträden när de blommar, att cykla nerför branta gator ihop och att klappa lite försiktigt varje dag. Åh, visst är hon fin?

Och för att färglägga gråa januari har jag köpt en rosa parfymflaska, fylld med parfym som är "flirtig och charmig med en gnistrande personlighet" (det kanske kan hjälpa mig i jakten på en lång, snygg kille?), och nagellack som typ ser ut som My little pony-spya (på ett bra sätt!).


like a ghost in my mind

Jag tänker inte att göra någon sammanfattning av 2011, med en massa tjusiga bilder. Jag minns inte så mycket av våren, jag glömde bort att beundra de rosa körsbärsträden utanför fönstret och hade ett hjärta som rusade av all ångest som bodde innanför jeansjackan. Och sedan kändes det som om sommaren försvann med en enda blinkning. Plötsligt hade ett beslut fattats och jag grät bland flyttkartonger, packade ner nio år av minnen, rev mina handleder under drömfyllda nätter och bodde plötsligt i någon annans lägenhet. När hösten kom blev det lite lättare att andas, men ångesten ville inte lämna min bröstkorg. Och sedan kom vintern med samma ångest, men också med några ljuspunkter i allt det mörka. Och plötsligt var det dags att ta farväl av ett år som jag från början hade hoppats på skulle bli bättre än 2010.  

Jag har inga nyårslöften inför 2012 och egentligen inga mål som måste uppnås heller. Jag vågar inte ens ha några förväntningar. Jag tänker bara att det måste bli bättre.

måndag 2 januari 2012

liv i luckorna, del 2

Jag hann tyvärr inte skriva klart den resterande delen av julkalendern innan nyår, så den kommer nu istället.

15. Berätta om en av dina favoritböcker.
Det finns så många böcker jag älskar. Jag älskar allt som Anna Jörgensdotter, Sylvia Plath och Sara Stridsberg skriver, de berör mig alltid med sina ord. Men en bok som jag vill lyfta fram, och som har skakat om mig, är Lo Kauppis Bergsprängardottern som exploderade. Dessutom tycker jag att alla borde läsa Märta Tikkanens Män kan inte våldtas, den är fantastisk.

16. Berätta om hur du var när du var liten.
Jag var nyfiken och ganska orädd, tror jag. Jag ville undersöka saker och hade en mycket livlig fantasi. Jag upptäckte tidigt att jag tyckte om att få andra att skratta, jag lärde mig roliga historier från Kalle Anka och spelade ofta dummare än vad jag egentligen var för att få skratt. Jag vet inte riktigt när det hände, men jag blev sedan väldigt blyg och tyst av mig.

17. Berätta om hur en perfekt dag ser ut för dig.
Jag tänker genast på den där dagen i somras, när jag och familjen hängde på Liseberg. Solen sken, jag åkte karuseller med mina syskonbarn som åkte karuseller för första gången, vi åt god mat och glass, jag hade inte en sekund över till att tänka på allt det jobbiga. Himla fint.
















18. Berätta om en plats du absolut vill besöka innan du dör.
Jag vill uppleva Tokyo, jag vill se New York fler gånger, jag vill upptäcka Mexiko. Bland annat.

19. Berätta om en vän som bor långt bort.
Jag träffade min vän Lina för tio (!) år sedan, när vi gick i samma klass på folkhögskolan i Växjö. Hon bor nu i Oskarshamn och det var alldeles för länge sedan vi sågs. Även om vi inte ses eller hörs så ofta, så är jag väldigt tacksam över att vi har behållt kontakten och att ha henne som vän. Hon är omtänksam, klok och väldigt rolig.

20. Berätta om vad du önskar dig i julklapp.
Jag önskade mig och fick så fina saker i julklapp! Kaninlampan, presentkort på en make up-kurs på The Make Up Store, brödpåse från Stelton, böcker, fotoram från Lisbeth Dahl, m.m.

21. Berätta om någon som du älskar.
Tyra och Gustav, mina älskade syskonbarn, mina ögonstenar. Som är det finaste jag har, som gör det lite mjukare i kanterna, som fyller min bröstkorg med sockerdricka när de skrattar. Som jag faktiskt skulle kunna dö för vilken dag som helst. <3
















22. Berätta om något som du är beroende av.
Tv-serier (främst Buffy), godis, kattgos, nagellack, väskor och kramar från Tyra och Gustav.

23. Berätta om ditt bästa julminne.
När jag var liten och vi julfirade med alla kusiner och deras familjer. När mosters man drog igång dansen runt julgranen och körde en långdans genom hela huset, upp i alla sängar.

24. Berätta om fem fina saker som hände under decembermånaden.
1. Jag flyttade äntligen till världens mysigaste lilla etta, MIN etta. 2. Julfesten med världens bästa vänner. 3. Jag fick så fina julklappar. 4. Nyårsfesten med världens bästa vänner. 5. Min pappa fyllde 60 år och bjöd på en spa-vistelse med massage, pool-häng och god mat.

söndag 1 januari 2012

this is the year it all will happen

Hej 2012! Jag hoppas att vi kan bli goda vänner, du och jag. Jag hoppas att du bjuder på många dagar av självförtroende, hångel, solsken och lycka. Jag hoppas att du har ett nytt, roligt jobb väntandes på mig och kanske även en lång, snygg kille? Åh, jag hoppas verkligen att du är snällare än 2011.

MVH trött_i_själ_och_hjärta_79