dagens lilla tips

Ni bara måste köpa senaste numret av tidningen Bang! Det är nämligen ett sådan himla bra nummer, med en massa fantastiska och intressanta texter som handlar om den kvinnliga skammen. Katarina Wennstam skriver om hur kvinnor förväntas vara rädda hela tiden och om den där skulden som läggs på kvinnor som blir utsatta för brott, Teresa Axner skriver om sin kärlek till Dolly Parton och Maria Nilson skriver om bit lit (vampyrromaner innehållandes mycket sex). Det här och det här om "kvinneri" av Mattias Pettersson var också vansinnigt intressant att läsa. Seså, spring iväg och köp tidningen nu!

långsamt springer livet förbi utan motstånd

Det är nästan så att det känns lite bisarrt att det här året redan närmar sig sitt slut, jag förstår inte riktigt hur tiden kan gå så fort jämt. Oh well, jag tänkte i alla fall sammanfatta mitt 2008 lite kort nu (som några andra bloggare redan har gjort, jag tycker att det är spännande att reflektera över det gångna året):

Januari

Jag blev färdig socialpedagog och påbörjade kompletteringskursen som ledde till en socionomexamen. Jag lyssnade mycket på Joy Division och köpte ett fint halsband till mig själv i examenspresent.

Februari

Jag var skoltrött, hängig och orkelös. Jag ville mest gömma mig under täcket och tröstade mig med semlor. Lyssnade mest på världens bästa coverlåt.

Mars

Skoltröttheten vägrade att lämna min kropp, men jag och P åkte i alla fall till London och firade 6 år tillsammans. Där åt vi chips, drack öl, gick på museum och hade det väldigt mysigt och slappt. Annars kände jag mig mest tjock och hopplös och lyssnade mycket på Amy Winehouse.

April

Jag såg Bob Log III live för tredje gången och blev erbjuden att sitta i hans knä under spelningens gång, men vågade inte. Jag började bli lite orolig för hur det skulle bli med jobb efter sommaren, men försökte att inte tänka så mycket på det. Sedan gick min kära mormor bort och luften gick ur mig. Dessutom valde Anders Göthberg, gitarrist i Broder Daniel, att avsluta sitt liv och jag kunde inte sluta tänka på döden och kände mig totalt utmattad.

Maj

Skuldkänslorna rev i mig, jag hade inte någon större lust till någonting alls och längtade efter sommaren. Började skicka ut en massa jobbansökningar och lyssnade mest på Håkan Hellström. Sedan var det begravning för mormor och det var fint men tungt.

Juni

Jag blev äntligen, efter fyra år, färdig socionom och det kändes både läskigt och fantastiskt. Inget jobb i sikte, men jag längtade mest efter sommarlov. Jag såg Dolly Parton live och var helt salig efteråt; vilken fantastisk kvinna! Världens sötaste systerdotter fyllde 1 år och jag köpte ett par röda converse-skor till henne. Betty blev kastrerad och fick gå med en plastkrage i några veckor, vilket hon avskydde.

Juli

Jag och P åkte till Kroatien för att sola, bada, äta skaldjur, dricka färgglada drinkar och lata oss. Det var verkligen tio härliga dagar, även om jag hade mycket att tänka på. Jag önskade att sommaren aldrig skulle ta slut. Jag och P var även på ett bröllop i mitten av juli, det var min barndomskompis som gifte sig. Jag fick gå på min första anställningsintervju som nyutexaminerad socionom och såg även Sex and the City-filmen på bio med min syster.

Augusti

Jag fyllde 29 år, hade ångest över att bli ett år äldre och kände frustration över svårigheten med att få ett jobb. Jag umgicks en hel del med fina Emelie och försökte tänka positivt, fastän hösten flåsade mig i nacken. Jag och P köpte en bostadsrätt vid precis rätt läge och jag var tacksam över att få något att göra och tänka på, istället för att bara gå hemma och göra typ ingenting.

September

Vi flyttade in i vår nya lägenhet och jag stormtrivdes direkt. Jag ramlade och slog mig när jag och Emelie var ute och festade en kväll, vilket resulterade i ett av de största blåmärkena jag någonsin sett (men det vågade jag inte visa här på bloggen). Jag kollade på Heroes och lyssnade på Kleerup.

Oktober

Jag såg den fantastiska dokumentären Shut up and sing om Dixie Chicks och blev väldigt berörd. Jag hade skrivkramp och var mest trött hela tiden, fastän jag egentligen inte gjorde så mycket om dagarna.

November

Skrivkrampen och tröttheten höll i sig. Jag började jobba på CDON och det märktes snabbt att jag inte hade jobbat på ett bra tag, jag blev om möjligt ännu tröttare. Jag blev glad över Barack Obamas vinst i det amerikanska presidentvalet, lyssnade mycket på Dixie Chicks och firade Halloween med att gå på maskerad på Debaser. Jag såg Låt den rätte komma in på bio och den var precis lika fantastisk som jag hade väntat mig.

December

Jag blev glad när det kom lite snö och blev nöjd med årets julpynt. Jag och P såg Bruno K Öijer live, det var fängslande och fantastiskt bra. Jag var med om en jordbävning och gick på jobbets julfest förklädd som Mia Wallace. Jag firade jul hos mina föräldrar och har mycket att göra på jobbet. Jag kommer att fira nyår med fina vänner och jag drömmer om ett lyckligt 2009, där ett nytt jobb står allra högst upp på min önskelista.

Och så avrundar jag med en liten lista:

Årets mest överskattade: Alexa Chung (who?)

Årets läskigaste: Sarah Palin

Årets blogg: Studio Belinda

Årets låt: 3 A M med Kleerup feat. Marit Bergman

Årets film: Control (hade premiär här i Sverige i början av året och gjorde stort intryck på mig, jag gick och tänkte på den i flera månader efteråt)

Årets käraste ägodel: Marc by Marc Jacobs-väskan jag fick av min älskling

Årets bok: S som i syster av Nina Wähä (den kom egentligen 2007, men jag läste den först i somras och blev helt tagen av det vackra språket)
Årets stilikon: Zooey Deschanel (alltid sagolikt vacker och klär sig oklanderligt)

Årets roligaste: Sarah Silverman skojar med sin pojkvän och får sedan svar på tal

isn´t there more to life than this?

Jag orkar verkligen inte engagera mig i något just nu.

Kom på mig själv med att tycka att den här månaden har känts evighetslång och tanken på att januari närmar sig får ångesten att skava under min hud och tröttheten att knocka mig som en tegelsten mot huvudet. Man kan lugnt påstå att jag känner mig apatisk och att jag längtar bort.

Och så lyssnar jag väldigt mycket på Joy Division just nu.

(och ja, jag är väl medveten om den uppenbara klyschan)

nej, jag kommer inte på någon bra rubrik nu

Jag har fortfarande lite svårt för att förstå varför jag köpte ett par skor förra helgen, när jag egentligen inte har råd med det just nu och när jag egentligen är i behov av ett par helt andra skor. Ibland är det verkligen som om min hjärna stänger av sig själv och slutar fungerar (det känns förresten likadant på jobbet när jag gör en massa småfel hela tiden, jag blir så himla arg på mig själv). Sådant här kan göra mig helt galen och jag kan inte riktigt sluta tänka på det... Hmm, dagens i-landsproblem kanske?

Nej, nu måste jag sova. Jag är dödstrött.

när vinet glöder i de fyllda glasen

Ja just det, jag har ju lovat att berätta om julfesten. I korta drag kan man faktiskt säga att den var ungefär som i den där reklamfilmen från IQ. Det bjöds på julmat och därmed alkohol i stora mängder. Jag var smart nog att hålla mig borta från snapsen, men det var väldigt många som blev fulla. Det var nästan lite obehagligt att se hur mycket vissa drack och hur deras beteende förändrades ju mer de drack, det var så övertydligt när jag själv inte blev så där värst full. Jag känner att det måste vara väldigt svårt att vara nykterist vid sådan tillfällen och det känns en aning sorgligt. Varför måste man dricka så mycket att man inte minns vad man har gjort dagen efter? Det är livsfarligt att dricka snaps, det kommer jag förmodligen aldrig mer att göra (efter en snapstävling hemma hos en klasskompis en gång i tiden, jag befann mig i helvetet dagen efter). Det var i alla fall kul att det var en maskeradfest, de flesta hade klätt ut sig så himla fint. Jag var också ganska fin som Mia Wallace (Uma Thurman i Pulp Fiction), om jag får säga det själv. Dessutom var det kul när bartendern blev lite chockad av att se mig och ville ge mig en servett att torka bort näsblodet med.

Mindre än en vecka kvar till julafton nu. Det känns ju nästan lite overkligt, men åh vad härligt det ska bli med några dagars ledighet.

dagens samtalsämne: jordbävning

Wow, det är inte varje dag man vaknar av att sängen skakar och att sakerna i hyllorna skallrar på grund av en jordbävning. Kul med lite drama för en gång skull, eller nåt. Det var i alla fall tur att det inte var en bomb som exploderade, vilket jag först trodde (det vore inte så osannolikt i den här staden, om man säger så).

so whatever you say, it’s all fine by me

Och så här ser förresten min önskelista ut i år:

* Ett badkar + bubbelskum som luktar gott

* En fågelbur i vitt

* En bok jag har velat läsa länge
* Leoparklänning från asos

* Stickad Mimmi och Musse-Pigg-tröja från H&M

* Klocka från Betsey Johnson eller Casio

* Spetsiga och prickiga strumpbyxor

* En resa till New York

* Rutig skjortklänning

* En tavla av Carolina Gynning

Men allra gladast blir jag nog ändå om det snöar på julafton.

Och så lite julmusik på det också:

all i want for christmas is you

Jag är så nöjd med mina julklappar i år! Till skillnad från P, som tycker att det är en plåga att handla julklappar, tycker jag att det är kul att både köpa och slå in klappar (trots att det är så mycket folk i affärerna, jag försöker faktiskt alltid köpa en del klappar på internet och det funkar fint). Många hävdar att dem bästa klapparna är dem man gör själv, men ärligt talat, vem har tid och ork över till att hitta på egna julklappar att göra? Och är det ändå inte lite roligare att ge något som personen i fråga verkligen önskar sig och vill ha?

Till mamma blir det skiva, rosa örhängen från Snö, bok och fina muffinsformar.

Till P blir det två böcker som han har velat läsa länge.

Till min svåger blir det en bok som han har önskat sig.

Till världens söstaste systerdotter blir det en xylofon och en klänning från H&M.

Till syster yster blir det fina underkläder och en mobilstrumpa från Lollopard (och när hon fyller år, strax innan jul, får hon ett Kusmi te-set).

Till pappa blir det fin pyjamas, strumpor och skiva (och när han fyller år, strax efter jul, får han en halsduk från Fred Perry).

Till svärföräldrarna blir det en presentask fullproppad med bland annat servetter, kaffebönor, wasabiärtor, tvål som ser ut som choklad, bullformar och marmelad smaksatt med malt whiskey.

Och jag råkar förresten veta att jag kommer att få den här läckra kuvertväskan i julklapp av P. Jag älskar den! Den påminner ju om 80-tal, Dallas och glamour.

ingen som vet, ingen som vet

Jag fick för mig att jag skulle blogga nu, men sen kom jag på att jag är alldeles för trött för det, så jag ska faktiskt sova istället. Imorgon har jag sovmorgon och på kvällen är det julfest med jobbet som gäller. Det är maskerad och jag ska vara Mia Wallace med näsblod. Jag får väl blogga om det sen istället eller nåt. Det kommer att bli en bra helg, det känner jag på mig. Och tänk att det verkligen är jul snart, det känns lite overkligt. Var tar alla dagar vägen?

life´s a bitch and then you die

Usch, jag gillar inte måndagar.

Idag satt jag på jobbet och tänkte på hur tjock jag är och plötsligt fick jag ett mail från en kollega (jag har egen jobbmail, hur coolt är inte det?) om att det är kakfest på jobbet imorgon. Alla ska baka något och ta med sig, så att vi kan vältra oss i diverse bakverk. Oh, the irony. Livet, alltså...

don´t you know love can kill anyone?

Äntligen är A camp tillbaka! Nina Persson, I love you.

det ekar mindre när jag fyller mig med dig

Åh, jag älskar att komma hem till ett julpyntat hem! Det är hög mysfaktor och jag har till och med köpt en ny julskiva för att komma i rätt stämning till jul. Ska försöka komma ihåg att ta några bilder och visa sedan, känner mig ganska nöjd med mitt julpynt i år. Blev så glad över att det snöade idag att jag struntade i att fälla upp paraplyet på väg hem efter jobbet och fick många konstiga blickar från människor som gömde sig under sina paraplyer. Men jag tycker helt enkelt om att känna hur snöflingorna fastnar i mitt hår och hur de smälter på min läpp.

Fjärilarna fladdrar i min mage, de rusar genom hela min kropp.

Jag är full av förväntan.

Dessutom har jag precis upptäckt Kristian Anttila (jag vet, typ hundra år efter alla andra, som vanligt) och är helt såld. Så himla bra att jag blir alldeles snurrig.