Det här var dock bra skrivet av Ebba von Sydow, jag håller definitivt med. Det är inte särskilt smart att vara hemmafru och bli ekonomiskt beroende av en annan människa; det är faktiskt en väldigt utsatt situation att försätta sig i. Jag har själv hamnat där nu och även om P ställer upp till 100 % och är världens gulligaste, så vill jag ju såklart ha ett jobb och tjäna egna pengar (något annat vore som sagt bara korkat). Och jag tycker faktiskt att det är lite sorgligt att höra vad nyblivna hemmafrun Emma Andersson har att säga om sitt nya liv: "för mig var det självklart att lämna Sverige och karriären för att vara med honom". Visst, jag tycker att det kan vara fint att vara så där galet kär och romantisk av sig, men hallå, någon verklighetsförankring får man väl ändå ha? Och varför är det förresten oftast tjejer som ska offra sig för kärlekens skull medan killen gör karriär? Nej, då tycker jag faktiskt att det smartaste man kan göra är att i första hand satsa på sig själv istället. Så det så.
5 kommentarer:
Men vadå liksom? Emma har ju redan gjort sin "karriär"...
Dessutom är det väl självklart. Det är ju Henke-mannen som tjänar mest pengar (onekligen) ... inte hade de kunnat ha motsvarande högstatusliv om det var Emma som skulle hanka dem fram på nått advokatjobb, eller som "tv-stjärna" (vilket löpsedelarna skulle förkunna), modell, eller "sångerska/artist"...
Så det är naturgivet som så, att så här är det. Punkt.
Right?
anders: äh... nej. jag håller inte med. när det gäller emma, så är hon fortfarande ung och har möjligheten att utveckla sin karriärbana. det verkar lite väl tidigt att kasta in handduken, tycker jag.
och jag menar att både tjejen och killen kan (och bör) göra karriär samtidigt. något annat andas bara 50-tal och det är ju faktiskt lite sorgligt.
Inte jag heller - ty, ironi är en underbar anförvant (när man vill bli missförstådd?) att se livet an med ;-)
Man får väl hoppas som så, mitt i eländet som vi ser det, att hon är minst 2 ggr så lycklig som hon påstår, eller som journalisten låter ge sken av där med de dansande krumelurer vilka vi kallar bokstäver, som bildar artikeln. Annars vore hennes liv förslösat i en vårbäcksflödande takt. Då är det synd om Mänskligheten. Och Kvinnskligheten. I Evighet. Amen.
anders: *skratt* jag tyckte väl att det var konstigt skrivet av dig, du brukar vara vettigare än så... näe, ironi funkar inte alltid så bra i skriven form. eller så är det jag som är för korkad. ;)
*ler*
Det var då för väl.. Hehe!
tack (jag vet det, skulle jag vilja tillägga i all oblygsamhet, man ska ju veta sitt värde o allt det där'a...du vet)
:-)
Skicka en kommentar