so tired of looking inside myself

Jag är så trött på det mesta just nu och jag har svårt för att ta tag i saker som måste fixas. Det kanske märks, eftersom jag inte riktigt orkar lägga ner någon energi på bloggen heller. Och prestationsångesten har dessutom lagt sig till rätta under min hud. Jag tycks inte kunna skriva så poetiskt eller klokt som jag önskar, jag är inte flickig och mystisk av mig och jag kan inte skriva om pojknackar, blommor, rosa muffins eller ta konstnärliga foton på mig själv där jag visar upp vackra second hand-fynd och jag vet att jag mest är tråkig och alldaglig, så jag får väl ta en liten paus eller något. Synd bara att man inte kan ta en paus från sig själv också, det hade verkligen varit skönt.

forever doesn´t live here anymore

Jag och Marleén lärde känna varandra när vi var kanske fem år gamla, jag minns inte riktigt när eller hur vi träffades. Vi växte i alla fall upp på samma gata och våra föräldrar umgicks ganska mycket med varandra på den tiden. Vi var bästisar, lite från och till, från det att lekis började och fram till gymnasiets start. Vi har också varit på många utomlandssemestrar ihop, när vi gick på mellanstadiet brukade våra familjer köra ner till södra Frankrike under somrarna och det var alltid så himla roligt. Jag och Marleén åkte dessutom på konfirmationsresa till Eastbourne tillsammans, det var 1994 och första gången vi åkte utomlands utan våra föräldrar. Där blev Marleén lite kär i en kille från Stockholm, Jimmy, och några år senare var han med i Bullen och berättade om hur han förlorade sin oskuld och vi kunde inte sluta skratta. Marleén var förresten lika besatt av Take That som jag var på den tiden och en gång åkte vi till Köpenhamn för att se dem live, då var jag så korkad att jag skrev Robbie spegelvänt i ansiktet på mig själv och alla fnissade åt mig.

Någonstans på vägen började jag och Marleén glida ifrån varandra och till slut hade vi inget gemensamt, våra intressen såg totalt olika ut och vi hade inte så mycket att prata om. Det blev att vi skickade sms till varandra lite då och då och ringde när någon av oss fyllde år, men även det rann ut till sanden till slut. För ett år sedan fick Marleén sitt första barn och för någon vecka sedan fick jag en inbjudan med posten; det vankas bröllop i juli. Jag blev faktiskt lite förvånad, men glad, över att hon har bjudit mig (fastän jag skulle behöva gå ner typ tio kg tills dess). Tänk, det känns inte alls länge sedan som vi cyklade runt Vetevägen och doppade våra bara fötter i vattenpölarna, lekte tre varv runt huset, sprang genom vattenspridaren, spelade tv-spel och hade följe till Furutorpskolan.

Någon som vet var tiden egentligen tar vägen?

the world could end, we wouldn´t hear it

Borta bra, men hemma bäst! Helgen i London har varit sjukt härlig, men det kändes ändå ganska skönt att komma hem igår. Jag har saknat Betty och nu har jag en massa kattgos att ta igen. Men det var skönt att ta en paus från allt det där andra och att få komma till en annan stad, även om det råkade vara ganska kallt i London. Helgen har gått i kärlekens tecken, jag och P har inte gjort så mycket, har mest strosat runt på Londons gator och shoppat lite. Dessutom har vi varit som nyförälskade, det är en sådan mysig känsla. Det har varit vi i sex år nu och jag skulle inte kunna vara lyckligare än så här.

Jag spelade in en rolig videosnutt i söndags, då var vi ute och åt fin middag och drack lite för mycket vin. Och ja, jag har förmodligen världens roligaste pojkvän.

så här såg det ut när vi gjorde London osäkert

dying is not as easy as it looks

Ikväll, klockan 22.25, måste ni titta på TV2, ok? Då visas en otroligt vacker film, som råkar vara en av mina absoluta favoriter. Mitt liv utan mig handlar om tjugotreåriga Ann som får veta att hon är döende i cancer och har ungefär tre månader kvar att leva, hon bestämmer sig för att inte berätta något för sin familj och skriver ner en lista över allt hon vill hinna med innan hon dör - det handlar till exempel om att byta frisyr, dricka och röka så mycket hon vill och att få en annan man att bli kär i henne. Jag lovar, det är en film som tar andan ur dig.

Nu måste jag packa, imorgon är det ju äntligen London som gäller. Shit pommes frites, vad skönt det ska bli att åka iväg. Glad påsk! Ät nu inte för många ägg, ok?

i should just be my own best friend

Jag måste erkänna att det tog sin lilla tid och det är faktiskt först nu som jag har fallit som en fura för Amy Winehouse och hennes musik. Jag köpte hennes skiva förra veckan och har lyssnat oavbrutet på den sedan dess; jag älskar hennes röst och hur delar av hennes musik låter som om den precis klivit ut ur 60-talet. Sedan älskar jag även hennes klädstil, ibland ser hon ju bara så cool ut att jag håller på att tappa hakan. Dessutom är hon nästan alltid fin i håret och jag gillar hennes tatueringar. Men ja, nuförtiden ser hon ju tyvärr alldeles för mager och sjuk ut, vilket förmodligen beror på att hon knarkar friskt. Det är så synd, det finns verkligen inget bra eller coolt med knark. Jag hoppas att hon kan ta sig ur det där, så att hon istället kan koncentrera sig på att skapa fantastisk musik.

i need some fine wine

På fredag bär det av till London och jag ska försöka njuta av min korta semester (fastän det egentligen finns en massa jobbiga saker att tänka på, som till exempel att jag inte klarade den där tentan för några veckor sedan och att jag måste börja söka jobb). Just nu har jag i alla fall en förhoppning om att allt kommer att känns lite bättre och lättare när april och våren anländer och jag längtar efter alla vårkänslor.

Lördagen i Karlshamn var fantastiskt rolig, det var länge sedan jag skrattade så mycket och det var kul att umgås med mina fina klasskompisar. Vi drack vin och tittade på melodifestivalen och under kvällens gång avslöjade jag att jag älskar Amy Diamond (vilket jag själv inte ens visste om), Jennie undrade om Christer Sjögren sjöng om Europas porrindustri, Tanja försökte blåsa upp en luftmadrass med sina små lungor, Ann tyckte att några människor på teven såg korta ut (men det visade sig vara barn) och Hanna vågade inte vara med när vi skulle tillbe finska gudar. Tack för en jättefin och rolig kväll, tjejer!

Bjuder på en liten filmsnutt också; Bröstchock. Hur kul som helst!

tyra is a punk rocker, tyra is a punk rocker

Och ja, jag kommer alltid att tycka att Tyra är det sötaste som finns, så är det bara. Den coola Ramones-tröjan köpte jag till henne när jag var i New York och hon låg i sin mammas mage. Om hon bara visste hur mycket hon har berikat sin mosters liv. Jag älskar henne så mycket att jag nästan går sönder när jag tänker på det och jag vill skydda henne från allt det onda i den här världen. Älskade, lilla unge!

sick of being jerked around

Fy farao, vilken meningslös och jobbig dag jag har haft. Har mest känt mig tjock, deppig och ful. Och naturligtvis råkade jag gå förbi mitt ex, när jag var på väg mot mataffären, och naturligtvis såg han mig också. Han, som dumpade mig brutalt för flera år sedan, ser mig när jag är som fulast i håret (jag ska klippa mig på fredag, whee!) och när jag har ett äckligt munsår som jag desperat försöker bli av med. Det är ju inte meningen att det ska gå till så där! Han ska ju se mig när jag är som vackrast, så att han börjar ångra att han dumpade mig så där brutalt och kanske till och med blir kär i mig igen. Äh, egentligen bryr jag mig ju inte alls om honom eller vad han tänkte när han såg mig. Jag känner mig bara sur och eländig idag. Jag längtar till lördag, då ska jag gå på tjejfest i Karlshamn. Åh, vad jag är i stort behov av att få umgås med fina tjejkompisar och prata en massa tjejsnack. Det gör jag nämligen alldeles för sällan.

london calling to the faraway towns

Yes, nu mår jag äntligen lite bättre! Men det är mycket att göra i skolan och jag känner mig lite oinspirerad och orkeslös. Har nämligen svårt för att koncentrera mig på något annat än London just nu; nästa helg åker vi ju. Längtar efter att få kika i coola second hand-butiker, dricka te och äta scones, spana efter Sienna Miller, andas in en annan sorts vårluft och låta romantiken flöda. Dessutom har jag redan kollat in vad jag vill köpa på TopShop:

1. en randig t-shirt

2. t-shirt med en söt katt

3. blommiga sommarskor

4. t-shirt med gulligt tryck

5. vackert ormarmband

that i would be loved even when i numb myself

För första gången i mitt liv har jag faktiskt köpt en själv hjälps-bok. Jag vet inte riktigt hur det gick till, men när jag var inne på Åhléns stod jag plötsligt i kassan och betalade för Handbok i konsten att vara social av Nicolas Jacquemot. Jag hittade den på bokrean och insåg att jag förmodligen behöver läsa den, eftersom det är dags för mig att börja söka jobb snart. Har läst lite i den nu och tycker faktiskt att det är en bra bok, fylld med konkreta tips. Det där med att vara social är jag inte särskilt bra på, nämligen. Jag är blyg och känner mig lätt obekväm i situationer där jag måste vara social och prata med människor som jag inte känner så väl. Det har väl blivit bättre och lättare med åren, men det känns ändå fortfarande lite svårt och jobbigt. Jag stakar mig när jag pratar, leker med mina ringar eller något annat föremål som råkar vara nära till hands, skrattar lite nervöst, mina ben skakar och efteråt kan jag knappt minnas vad jag har sagt. Det är minst sagt ett handikapp att vara blyg, i alla fall om man ska gå på en arbetsintervju. Jag är faktiskt nästan övertygad om att jag inte kommer att kunna få ett jobb, eftersom jag beter mig så ofantligt konstigt på en arbetsintervju. Och jag är trött på att känna mig så här förlamad på grund av min blyghet, det suger verkligen. Så därför ska jag ge den här boken en chans och testa alla tips och knep. Det kan ju i alla fall inte bli värre, right?

you are the queen of my world

För exakt två år sedan skrev jag så här: Idag är det internationella kvinnodagen och jag lyssnar för tillfället på Leila K och dansar glatt. Det finns så många kvinnor som jag beundrar - för att de är smarta, coola och modiga. All kärlek till mina medsystrar idag. Vi borde bli bättre på att tycka om oss själva och på att vara stolta över varandra. Nu har det blivit den 8:e mars igen, idag lyssnar jag på Dixie Chicks och tänker samma sak som för två år sedan. Men jag blir sjukt irriterad om någon gratulerar mig idag. Jag tycker nämligen att det är fånigt och korkat att gratulera en kvinna på internationella kvinnodagen, då förstår man nog inte riktigt anledningen till varför den här dagen existerar.

Idag ska jag spendera min dag tillsammans med en av mina idoler, Märta Tikkanen, eftersom jag läser hennes bok Män kan inte våldtas. Jag tycker att alla borde läsa den; hennes språk är fantastiskt och hon är så ofantligt tuff och cool. Här kommer ett litet stycke ur boken:

"Han tycker att nån ska vara hemma, eftersom han inte är det. Hon tycker att eftersom han inte är det kan han inte heller fodra att hon ska vara det. Han tycker att det är onödigt att hon sliter ut sej eftersom han kan försörja henne. Hon tycker att han inte har en aning om vad han talar om"

don't believe in anything

Det känns som om jag håller på att bli sjuk, men jag har varken ork eller tid med det just nu. Jag får väl se till att bunkra upp med varmt honungsvatten, näsdukar, halstabletter, godis, vindruvor och glass. Önskar att jag dessutom kunde lägga mig och slappa i tv-soffan, framför Angel eller Buffy, men jag måste skriva på ett arbete om BDD. Oh well, sånt är livet.

Det finns så mycket som jag skulle vilja skriva om, men jag vågar inte riktigt. Tror nämligen att jag skulle skaffa mig en del ovänner då. För just nu känner jag att det finns otroligt många idioter som till exempel skriver korkade eller naiva blogginlägg, som får mig att koka inombords eller som bara får mig att vilja gråta av frustration. Försöker blunda och räkna till tio, men det hjälper inte riktigt. Äsch, jag ska nog gå och lägga mig nu.

she may be the song that summer sings

Fina Sandra hade nyligen en frågestund i sin blogg och fick då frågan om hon tror på Gud. Hennes svar måste vara det klokaste jag har hört på väldigt länge och jag tänker precis likadant. "Jag tror inte på Gud. Jag tror inte på ödet. Jag tror inte på ett liv efter detta och jag tror inte att vårt liv redan är utstakat för oss. Jag tror på driftighet, mod och att ta hand om det liv man har och göra det så vackert man bara kan". Amen! Jag tror bestämt att Sandra är min nya idol.

in the tub, on the car, against the minibar

Det här är faktiskt sjukt roligt! Världens roligaste Sarah Silverman är tillsammans med Jimmy Kimmel, som är vän med Matt Damon och som i sin tur är bästis med Ben Affleck. Det hela börjar med att Sarah skojar med sin pojkvän, men sedan får hon minsann svar på tal. Humor på hög nivå! Och ni missar väl förresten inte The Sarah Silverman Program på SVT (onsdagar vid 22.50)?

the drum beats out of time

Just nu känns det mesta tråkigt och segt. Jag är konstant trött och oengagerad i skolarbetet. Dessutom har jag inte skrivit något CV ännu eller börjat söka sommarjobb, fastän jag vet att jag borde göra det så snart som möjligt. Jag hoppas verkligen att våren kommer till Malmö snart och att den kan blåsa liv i mig då. Och jag försöker tänka på London och på hur kul det ska bli att shoppa och hångla loss där. Ibland behöver man ha något att se fram emot. Och så har jag beställt den här vackra klänningen och håller tummarna för att den passar mig. Måndag imorgon igen och jag hoppas att veckan passerar förbi i turbofart.