Tankarna snurrar ständigt i mitt huvud, men jag har inte kunnat skriva något, eftersom jag har haft tunga skor (som söte Oscar skulle ha uttryckt det) och varit ganska deppig den senaste tiden. Jag har något av en ålderskris, fastän jag inte fyller år förrän i augusti, eller om man kanske kan kalla det för en livskris eller framtidsångest. Det känns, i vilket fall som helst, som om livet står stilla hela tiden och jag blir så ledsen över vissa saker som jag inte kan påverka själv. Och allt känns så läskigt och jag vet att jag egentligen tänker alldeles för mycket, istället för att bara försöka leva i nuet. Men jag kan inte låta bli att tänka på hur det borde vara och just nu känns det bara så himla deppigt att vara arbetslös, överviktig och bära på en längtan efter ett frieri (hur fånigt det än låter). Har jag nämnt hur mycket jag fyller i år? 30 fucking år. Fan, vilken ångest alltså.
Note to self (och på tal om något annat): måste skriva något om Liza Marklund-debatten snarast. Eller så skiter jag i det, eftersom människor är så bra på att misstolka saker man skriver och eftersom jag inte riktigt vet var eller hur jag ska börja. Återstår att se hur det blir.
1 kommentar:
Marklund ja...jag tycker inte det är så konstigt att debatten blir hög i tonen, med tanke på att hon i mångt och mycket gjort karriär på de böckerna och på kvinnomisshandelsproblemet. Om det då visar sig finnas sprickor i fasaden så är det klart att det granskas. Detta ihop med att hennes förläggare blev utpekad av Unni Drougge som kvinnomisshandlare gör att människor rent instinktivt drar öronen åt sig... I vart fall är det inte så okomplicerat att Lisa Marklund längre kan uppbära gloria som belysare av kvinnomisshandelsproblematiken utan att själv nu få glorian något på sned och problematiseras - eftersom verkligheten sällan är så okomplicerad som man ibland kunde önska att den vore! :-)
Skicka en kommentar