fingers like snakes and spiders in my hair

På lördag är det Halloween-party på Debaser här i Malmö and it´s the place to be, såklart! Min snygga och coola kille kommer att spela skivor där i början av kvällen tillsammans med en kompis (de går under namnet Discoteca Carpathia) och det kommer att bli sjukt bra musik, så ni måste ju komma! Inget snack om saken, eller hur? Det blir dessutom lite roligare om man klär ut sig, man kan till och med vinna ett fint pris för bästa dräkt. Jag tänkte gå som 80-talstjej och om jag inte fegar ur ska jag till och med ha en rosa peruk på mig. Om jag nu har någon att gå med, vill säga... Hmm, någon som är på?

my heart stuck in second place without you

Lördagsnatten spenderade jag hemma hos mina föräldrar (jag hjälpte till att sitta barnvakt åt värlens sötaste systerdotter och jag kände dessutom för att bota min ensamhet eller vad man kan kalla det) och jag hade svårt för att sova, jag kunde nämligen inte sluta tänka på det där med prestationsångest och krav. Dessutom låg jag och tänkte på hur jag kunde skriva om det i bloggen, men nu har jag ju såklart tappat allting och skit samma, det känns ändå som om jag bara upprepar mig själv hela tiden. Jag somnade i alla fall med mantrat "du är bra" surrandes i huvudet, efter att ha ältat hur påfrestande det är att växa upp med att tro att man är vad man presterar. Nu ska jag i alla fall inte älta det där mer, enough is enough liksom.

Och nej, jag har inte så mycket mer eller något nytt att komma med, tyvärr. Förutom att jag insisterar på att ni ska titta på SVT1 klockan 22.00 ikväll, då visas nämligen Shut up and sing (en film som jag har velat se hur länge som helst!). Det är en dokumentärfilm om det coola och fantastiska bandet Dixie Chicks och om vad som hände när de kritiserade George W Bush på en av deras konserter. Amerikanska, kristna patrioter kan mycket väl vara bland det läskigaste jag vet.

wanna be the one to walk in the sun

Idag har jag lite ont i halsen och känner mig allmänt seg, men jag måste komma ut ur lägenheten och fika med Emelie i eftermiddag, annars blir jag nog knäpp på riktigt. Har varit hemma hela veckan (förutom mina turer till mataffären) och det märks att jag inte mår så bra av det. Tankarna skenar iväg, jag får ingenting gjort och jag känner mig mest ful och värdelös. Så idag blir det jag som duschar, tar några alvedon, sminkar mig och klär mig i något snyggt för att gå ner på stan och möta den vackra hösten och Emelie och dessutom ska jag unna mig en stor chai latte - man skulle nästan kunna påstå att jag förtjänar det idag, eller hur?

Usch ja, det tär verkligen på en att inte ha ett arbete att gå till varje dag. Jag har varit på ett sådant konstigt humör de senaste dagarna; förmodligen för att jag har känt mig en aning ensam. Och sen har, fånigt nog kanske, det faktum att jag har gått upp tre kilo i vikt gjort mig en aning deppig. Det är ju i och för sig inte så konstigt att jag har gått upp, eftersom jag mest sitter framför datorn om dagarna, så det är ju bara att tag i saken och börja träna. Kan coola Belinda, så kan väl jag. Drömmen är att en dag se ut så här, men det lär ju aldrig hända. Franska Betty (vad är det med franska kvinnor, egentligen? de ser ju alltid så fantastiska ut) är förmodligen så nära perfektion man kan komma. Man har ju inte direkt dragit vinstlotten i DNA-lotteriet, om man säger så (men det kunde väl ha varit värre också, antar jag). Oh well, duscha var det nu, ja.

these are a few of my favorite things

Franska The cherry blossom girl har gjort en lista över vilka saker hon tycker är finast just nu. Jag måste säga att hon har väldigt bra smak, förutom de där fåniga Playboy-bilderna på fotomodellen Lily Cole. Jag får faktiskt lite ont i magen när jag tittar på bilderna, jag kan liksom inte låta bli att undra varför man vill posera som en sjuåring med hårtofsar och en stor nallebjörn eller godisklubba i handen i Playboy? Eh, vaddå pedofilvarning? Ganska sicko, om du frågar mig.

Oh well, här är i alla fall tio saker som jag tycker är finast just nu:

Fräknar

Knästrumpor

Grunge-mode

Smink som ser ut som godis

Louise Brooks tidlösa stil

Hårband

Graffitikonstnären Fafis illustrationer

Väskor som ser ut som stora rosetter

Blommiga kaffekoppar

Vit fågelbur som inredningsdetalj

det finns allt ditt hjärta kan begära

Saker jag tycker om just nu:

alla vackra höstlöv, att P ringer mig på sin lunchrast varje dag, längtan efter december, att dricka kaffe på eftermiddagen och titta på Livet runt trettio med världens sötaste katt liggandes bredvid, att vinden börjar bli lite kallare nu, att få fina bloggkommentarer, färgen orange, att vara inomhus och lyssna på Mauro Scocco när regnet faller, att måla naglarna i höstfärger, alla fina och snälla människor i min omgivning, att titta på Morgonsoffan varje tisdagskväll tillsammans med P, att cykla fort och känna hur vinden spelar i mitt hår och minuterna innan jag somnar då jag lyssnar på min älskades andetag och känner värmen från hans mjuka hud mot min kropp.

Saker jag tycker mindre om just nu:

den ständigt närvarande prestationsångesten, att det verkar vara så himla svårt för mig att få ett jobb, att jag gått upp i vikt, att jag har så svårt för att få saker och ting gjorda ibland, att jag sover alldeles för länge om morgnarna, Katy Perrys musik, att jag får ont i magen så fort jag ska titta på kort som någon annan har tagit på mig, att det är rea i alldeles för många klädaffärer nu när jag är fattig, att jag alltid känner mig så himla trött och seg, det där dåliga självförtroende som bubblar upp då och då, att inspirationen tryter och att jag inte har skrivit något bra på typ hundra år.

bare their gums when they moan and squeak

Häromdagen kom jag på en sak. En mindre trevlig sak, dessutom. Vi har bott här i en månad nu och jag har hela tiden undrat över ljudet som jag hör inne i sovrummet ibland, jag har nämligen hört något slags krafsanden när jag legat i sängen och försökt somna. Häromdagen satt jag vid datorn (vi har fixat ett litet skrivbord bredvid sängen) och hörde vagt små pip och då förstod jag att det måste vara råttor som jag hör! Inne i vår vägg (eller det finns nog ett rör där, eftersom vi också kan höra när våra grannar spolar i toaletten)! Hjälp! Jag hör dem just nu med, ibland kommer det pip från väggen, helt sjukt! Ja, ja, bara de stannar där... Hmm, jag kommer nog att börja kolla två gånger innan jag sätter mig på toaletten, ha, ha! Jag vill inte träffa på det här i vår lägenhet (och jag har dessutom en känsla av att Betty också skulle bli rädd för en råtta och att hon förmodligen skulle bli jagad istället för att jaga själv). Kolla förresten in det här sjuka skivomslaget, det måste vara bland det roligaste jag har sett på väldigt länge. Undra om det är en bra skiva?

fantastiska människa, jag tror jag älskar dig!

Jag önskar faktiskt att jag var lite mer som du, Annika Norlin. Om det skulle vara så att du någon gång googlar dig själv och hittar hit, kan du väl maila mig och så kan vi kanske bli bästisar? Det vore ju toppen, tycker jag.

dessutom längtar jag efter att äntligen få se två av årets absolut häftigaste filmer på bio

Låt den rätte komma in - biopremiär 24/10

Quantum of Solace - biopremiär 31/10

there´s a hero if you look inside your heart

För en stund sedan trodde jag nästan att jag skulle bli galen på riktigt, grannen började nämligen borra i väggen vid halv tio i morse och slutade precis. Det hjälpte inte med öronproppar heller, det lät som om de borrade tätt intill mina öron och det är nästan så att det ringer i huvudet fortfarande. Snacka om tunna väggar, eller nåt. Oh well, jag slapp i alla fall att få dåligt samvete över att jag sov till elva idag. Har tillbringat dagen med att tvätta och söka jobb och nu känner jag mig en aning nostalgisk (eller det har jag faktiskt gjort i flera dagar), det har kanske att göra med hösten som river utanför. Jag har youtube uppe och lyssnar på musik som jag lyssnade på när jag gick på högstadiet och gymnasiet, det är Mariah Carey, Beastie Boys, Nirvana, Take That, East 17 och Blur i en salig blandning (jag kan nästan alla texter utantill, ha, ha!) och vissa låtar kan jag inte lyssna på utan att det hugger till i bröstkorgen av någon slags längtan tillbaka. Jag har dessutom redan börjat längta till jul, jag vet att det är sjukt tidigt att ens börja tänka på julen. Men ändå. Jag vet ju hur mysigt det kommer att bli i december, för första gången ska jag och P ha julgran i lägenheten och dessutom får jag spendera julen med världens sötaste systerdotter för första gången. Det kan ju inte bli annat än toppen, så det är väl inte så konstigt att jag längtar. Synd bara att man måste gå igenom den där tråkiga månaden november också.

dagens lilla tips

Om ni har Kunskapskanalen måste ni kolla ikväll klockan 21.00. Då visas nämligen dokumentärfilmen Plötsligt i Vinslöv och den måste man helt enkelt ha sett någon gång i sitt liv, så är det bara. Och ja, jag kommer från Vinslöv. Så där ja, nu vet ni det också - it´s out in the open! Men nu pratar vi inte mer om det, va?

caught up in circles confusion

Idag känns det, av en del olika anledningar, faktiskt lite bättre. De svarta molnen har skingrats en aning, huvudvärken har släppt och cementklumparna i magen väger inte lika tungt (men tröttheten är tyvärr inte lika lätt att bli av med, jag börjar inse att jag måste börja träna något, hur tråkigt det än är).

Jag har skaffat mig ett nytt beroende, jag vet inte riktigt vad jag tänkte på när jag gjorde det. Jag har ju varit så anti hela tiden och lyckats undvika det där stället, men efter påtryckningar från söta Emelie kunde jag bara inte motstå Facebook längre. Vill du bli Facebook-kompis med mig? Då hittar du mig här.

men jag vet inget annat sätt

Fy farao vad livet känns tungt just nu.

Det är jobbigt när det svänger så mycket, ena stunden mår jag ju fint och sedan i nästa stund ramlar jag ner i ett stort, svart avgrundshål. Och jag avskyr den där oron som aldrig riktigt vill släppa taget om min kropp, jag känner hela tiden hur den ligger och gror i magen och bröstkorgen (och så blir jag rädd när det hugger till i mitt hjärta och tror att jag ska dö i en hjärtinfarkt, vilket gör att jag inte kan somna om kvällarna vilket i sin tur leder till att jag känner mig som en zombie om dagarna). Och jag avskyr den där känslan av att jag är en värdelös eller hemsk människa på grund av något jag har gjort (eller inte gjort) och förbannar mig själv för att jag inte kan göra något rätt någon gång.

Nej usch, vad deppigt det här blev. Sorry, jag behövde bara skriva av mig lite.

put steel to steel and laugh at pain

Usch, jag är på dåligt humör idag. Sov alldeles för länge och känner mig seg, blek, ful och deppig (att vara arbetslös tär verkligen på självförtroende, jag börjar bli sjukt trött på det här). Oh well, jag är i alla fall ganska tacksam över att dagarna passerar förbi relativt snabbt ändå (jag önskar bara att jag kunde vara lite mer kreativ och ta tillvara på dagarna på ett bättre sätt). Helgerna är oftast mina ljuspunkter, jag har precis haft en fin helg (och nu längtar jag redan till nästa). I fredags firades Emelie som precis fyllt år, det var kul. I lördags var mina föräldrar här, det blev en tur till Ikea och på kvällen kollade jag och P på en cool film och hade det allmänt mysigt. Igår skruvade jag och P ihop några Ikea-möbler och blev sura på varandra eftersom vi inte kan komma överens om hur vi vill inreda sovrummet och det var väl inte en någon toppendag direkt, men det fixar sig väl alltid. Och idag då? Ja, jag hoppas väl att det dåliga humöret försvinner snart och att jag får någonting gjort. Har sökt några jobb och ska äta nudlar nu, sen blir det nog att möblera om lite och handla mat och ikväll ska jag kolla på Studio Belinda och Singelmammor. Vilket spännande liv jag har, va?

Jag hittade förresten en rolig sida, där man kan föråldra sina bilder. Coolt!

dagens konstanterande

Alltså, det här måste vara bland det sorgligaste jag har läst på väldigt länge och jag känner mest för att gråta en liten skvätt. Ja, ibland känns det verkligen som om utvecklingen och jämställdhetsarbetet har stått stilla i hundra år eller nåt...