standing in the light of your halo

Tröttheten vägrar att ge med sig och min mage vill inte alls vara vän med mig för tillfället. Oron bubblar i kroppen, men jag försöker låta bli att överanalysera allt och jag vet ju att det mesta ordnar sig på något sätt.

Helgen har varit så himla bra på alla sätt och vis (well, förutom att den slutade med lite kärleksgnabb, men det tycks ha gått över nu igen). I fredags var jag på den finaste spelningen någonsin med Marit Bergman (och Tiina Rosenberg satt vid bordet bredvid, häftigt va?). Hon är allt magisk, den där Marit. Så här i efterhand kommer jag förresten på hur mycket som helst som jag borde ha sagt till henne. Att jag har älskat henne sedan Darling-tiden, att hon sminkar och klär sig så himla fint och jag skulle ha frågat henne hur det var att träffa Kim Gordon eller pratat om hur fantastisk Kathleen Hanna är. Men något säger mig att jag inte skulle ha vågat, jag fick nämligen tunghäfta och sa bara något i stil med "vad bra du var". Oh well, efter spelningen gick jag och mina kära vänner till Debaser, där det visade sig vara värsta kändisfesten. Eller inte riktigt kanske, men The Ark var där (till och med Ola, som jag inte brukar se ute) och Moneybrother (som verkar ta sig själv på alldeles för stort allvar). Det var en sjukt rolig fredagskväll, helt enkelt. Och i lördags träffade jag sedan Marie för första gången, det var fint. Resten av helgen bestod mest av mysigt slappande, just the way I like it.

Marit körde förresten en fantastisk cover på finaste Beyoncé-låten. Loves it!