(Nu är det dags att damma av den där utmaningen igen).
Min storasyster är fyra år äldre än mig. Hon heter Pernilla, men ibland kallar jag henne för syster yster. Hon har alltid varit den populära systern, med bra betyg, social kompetens, många kompisar, beundrare som skickar blommor, fräknar på näsan, mörka ögon och tjockt hår. Det var hon som lärde mig att tycka om musik (New Kids On The Block, Madonna och Carola), high school-filmer och hästar. När vi var små hade hon förmågan att spara på sitt godis i evigheter, medan jag upp mitt godis direkt för att sedan börja ta av hennes. Vi har inte bråkat särskilt mycket genom åren, men jag minns en gång när vi var små och jag slog henne i ryggen så att hon började gråta. Vi satt under köksbordet och av någon anledning blev jag så himla arg att jag slog henne. Det dåliga samvetet efteråt var inte nådigt. Vi är ganska olika varandra till sättet, min syster och jag, men jag tror att vi kompletterar varandra bra. Jag har varit tärna på hennes bröllop, jag är fadder till hennes ljuvliga barn och utan henne skulle jag helt enkelt känna mig lite vilsen här i världen. För hon är så klok, bra och fin, min syster. Världens bästa syster yster.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar