day 15 - your dreams

Ett litet torp på landet. En ny dator. Att jag och mina nära och kära får vara friska och lyckliga. En Alexa. Att få se och uppleva Mexiko och Japan innan jag dör. En lägenhet i New York. Att kunna försörja mig på mitt skrivande. Ett badkar. Att någon gång få en Sixten och en Astrid som kallar mig för mamma. Ett litet hus i södra Frankrike. Lust och ork till att börja träna och gå ner i vikt. En varmare lägenhet om vintern. Att den här världen inte går under inom en snar framtid.

day 14 - what you wore today

Idag har jag haft pyjamas på mig hela dagen, men i torsdags poserade jag framför vår gran iklädd prickig klänning, gul kofta och leggings.

statusuppdatering

Jag har haft en mysig jul, jag har fått många fina klappar och jag har ätit sjukt mycket knäck. Och nu är jag sjuk - igen. Så himla typiskt. Och lika ångestframkallande varje gång att behöva stanna hemma från jobbet. Mamma frågade mig igår om jag skulle gå till jobbet idag och när jag svarade att jag inte visste svarade hon snabbt "DET MÅSTE DU! DU ÄR BARA EN VIKARIE! OM DU SÖKER EN FAST TJÄNST MÅSTE DU VISA ATT DU STÄLLER UPP, ÄVEN OM DU KÄNNER DIG HALVDÖD!". Eh... Tack för det dåliga samvetet, mamma, det behövde jag verkligen. Nej, nu ska jag poppa popcorn, bädda ner mig med katten och titta på Buffy eller läsa en bok. Imorgon mår jag förhoppningsvis bättre.

how can I resist you?

Igår var jag alltså barnvakt åt Tyra; världens finaste treåring. Jag älskar att hänga med henne, det är så roligt. Hon tycker om att sjunga och kan hur många låtar som helst (hon kan till och med sjunga på engelska!). Igår sjöng hon bland annat Mamma Mia och Manboy och jag dog lite. Det känns förresten som om man färdas bakåt i tiden och ser sin syster som liten, Tyra är en exakt kopia av sin mamma.

day 13 - this week

Det är ju julveckan! I övermorgon är det verkligen julafton... Tiden går nog lite för fort, för att jag ska hinna få någon julstämning. Julen är verkligen inte som när man var liten, även om jag fortfarande tycker att julen är det bästa med hela vintern. Jag är, som sagt, ledig den här veckan och njuter av att ta det lugnt. Särskilt om morgnarna. Igår var jag barnvakt, idag tänkte jag tvätta och städa. Jag försöker att inte stressa upp mig över allt som borde göras eller över allt arbete som väntar mig nästa vecka. Ikväll ska jag och P ha vår egna julafton med julklappsutdelning och imorgon åker jag (med katten) till mina föräldrar för att fira jul. Där ska jag bli ompysslad, äta god julmat, hänga med nära och kära och BADA BADKAR!!! Vilken lyx, alltså. Åh, jag hade velat vara ledig nästa vecka också...

day 12 - what´s in your bag

Dagens väska med innehåll har sett ut så här:

??????

Jag har alltid haft lite svårt för Quetzala Blanco. Eller rättare sagt; hennes sätt att skriva. Ibland ramlar jag in på hennes blogg, men slutar läsa ganska omgående. För det där som ligger mellan raderna och pyr känns lite... sorgligt. Jag har träffat många tjejer som Quetzala tidigare; tjejer som törstar efter manlig bekräftelse (och helst från killar i stil med Ola Rapace) och som per automatik börjar prata skit om något så politisk korrekt som feminism och feminister. För att framstå som coola, kaxiga och frigjorda. För att få vara med i det grabbiga gänget. (Och förresten köper jag inte det där med att man sprutar in nervgift i pannan eller läpparna enbart för sin egen skull).

Ok, Quetzala är kanske ironisk? Men jag kan inte låta bli att tycka att det är sjukt sorgligt ändå. För vad vinner man på att provocera, när det finns människor som förmodligen blir kränkta av provokationen? Möjligtvis Ola Rapaces uppskattning, men vad ska man med den till..?

day 11 - your siblings

(Nu är det dags att damma av den där utmaningen igen).

Min storasyster är fyra år äldre än mig. Hon heter Pernilla, men ibland kallar jag henne för syster yster. Hon har alltid varit den populära systern, med bra betyg, social kompetens, många kompisar, beundrare som skickar blommor, fräknar på näsan, mörka ögon och tjockt hår. Det var hon som lärde mig att tycka om musik (New Kids On The Block, Madonna och Carola), high school-filmer och hästar. När vi var små hade hon förmågan att spara på sitt godis i evigheter, medan jag upp mitt godis direkt för att sedan börja ta av hennes. Vi har inte bråkat särskilt mycket genom åren, men jag minns en gång när vi var små och jag slog henne i ryggen så att hon började gråta. Vi satt under köksbordet och av någon anledning blev jag så himla arg att jag slog henne. Det dåliga samvetet efteråt var inte nådigt. Vi är ganska olika varandra till sättet, min syster och jag, men jag tror att vi kompletterar varandra bra. Jag har varit tärna på hennes bröllop, jag är fadder till hennes ljuvliga barn och utan henne skulle jag helt enkelt känna mig lite vilsen här i världen. För hon är så klok, bra och fin, min syster. Världens bästa syster yster.

I get a little varm in my heart

Den här veckan har jag julledigt från jobbet och det känns sjukt skönt. Jag tycker om mitt jobb, men ibland är det väldigt krävande. De senaste månaderna har jag jobbat i mottagningsgruppen, vilket innebär att man tar emot nya klienter för att utreda rätten till ekonomiskt bistånd, och jag har fått träffa många unga, trasiga människor. Jag har också varit med om några hotfulla situationer, vilket har tagit på mina krafter. Jag har varit så trött, så himla trött, och nu ska jag samla på mig krafter igen. I januari hoppas jag på att få en fast tjänst där jag jobbar, så håll tummarna för mig då. Jag tycker ju som sagt om mitt jobb, trots det där jobbiga. För ibland händer det att man måste stänga dörren till sitt arbetsrum och gråta en liten skvätt, av den enkla anledningen att man precis har fått en kram av en gullig människa som uppskattar en. Så himla värt det.

Jag har förresten gjort en ny, vintrig spellista: varsågoda!

och så lite julmusik på det

För julen väntar ju faktiskt runt hörnet. Och nu har jag bara fyra arbetsdagar kvar innan min julledighet. Så himla härligt. Så varsågoda: min juliga spellista.

Tack för ditt tålamod, bloggen. Snart har jag nog tid och ork till att ta hand om dig på riktigt igen. Puss!

ny statusuppdatering

Jag är fortfarande stressad som fan och jävligt trött. Men jag vill bara kommentera det där med att Victoria antas vara på smällen. KAN VI INTE BARA LÄGGA NER GRAVIDHETSEN? TACK PÅ FÖRHAND. I kvällspressen uttalar "experter" sig om Victorias "putande mage" och hennes "mjukare linjer". Man har förstorat upp en bild på hennes mage, ringat in den och skrivit stora, svarta rubriker om den. Och detta gäller alltså någon som har varit sjuk i anorexia. Det känns bara så himla sorgligt. Om hon inte är gravid? Då har en hel tidningskår och en drös "experter" pekat ut en fd ätstörd tjej som tjock.

Den där gravidhetsen finns överallt. Jaaa, jag vet, det är kanske inte så konstigt om folk utgår från att man som stadigt par kommer att skaffa barn någon gång, men jag är så trött på den där nyfikenheten. På pikarna och kommentarerna som kommer när man avstår från ett glas vin eller om man bara har ätit lite för mycket godis på sistone (för ja, det är i princip alltid kvinnorna som får dessa kommentarer, pikar och frågor, inte männen). Värst av allt är människor som frågar "har du något du vill berätta för mig?". Då vill man ju bara svara "ja, dra åt helvete". Ursäkta mig, men det är väl ändå upp till den som väntar barn att berätta när man är redo? Sluta vara så förbannat nyfiken, liksom. Risken finns ju dessutom att personen du frågar precis har fått missfall eller gjort abort.

PS. Nej, jag är inte gravid. Och nästa gång någon frågar mig om jag är gravid eller pikar mig om att det är dags att skaffa barn kommer jag att svara något jävligt drygt. För dum fråga får dumt svar.

statusuppdatering

Stressad som fan. Och jävligt trött. För att inte tala om frusen.