Sarah sa... "Att du fortsätter blogga är ett mysterium för mig. Du bloggar så sällan och det tråkar verkligen ut dina läsare. Blogga oftare! Du skulle onekligen få fler läsare då."
Åh, jag vet. Jag vet att jag är en tråkig bloggare när det blir glest mellan inläggen. Men den här våren. Det känns som om jag har varit mer sjuk än frisk. Orken, ska jag någonsin hitta den? Och orden? Det finns dagar, kvällar, nätter när jag stirrar på en tom skärm framför mig. Jag vill, men något hindrar. Så jag sover istället, försöker få ordning på mina tankar och andetag. Samtidigt tycker jag om att den här bloggen finns när jag behöver den, det är väl därför jag trots allt fortsätter i min egen takt. Vill man läsa typiska "idag har jag gjort det här"-inlägg får man nog läsa andra bloggar, med högre läsarantal. Så slipper man bli uttråkad.
Jag tänker mycket på tiden nu, hur den springer ifrån mig, på allt som hinner hända och allt det där som väntar. Snart har det gått ett år sedan jag fattade ett beslut som krävt mer av mig än vad jag någonsin kunnat föreställa mig och ibland undrar jag om det verkligen finns något kvar av mig. Att ge bort till någon annan. Om två månader åker han till Japan, på måndag börjar jag sommarjobba på en ny arbetsplats, snart är sommaren här på riktigt, livet måste fortsätta men man förändras för varje dag. Jag undrar om jag någonsin kommer att vänja mig. Jag undrar om det någonsin blir bättre, lättre.
11 kommentarer:
Nej! Du tråkar inte ut någon. Alltså, VARFÖR skulle du tråka ut någon genom att inte blogga. Det är klart att jag ur ett rent ego-perspektiv skulle önska att du bloggade 18 gånger i timmen, men det vore ju helt orimligt. Man har inga skyldigheter gentemot sina läsare i frekvensen man bloggar med - man bloggar när man kan, vill och orkar. Och som bloggläsare använder man förslagsvis en rss-läsare så vet man när ens favoriter, som du, har uppdaterat, så man kan gå inte och säga hej tillbaka. Istället för att gå in och klaga, menar jag.
Heja dig, i din egen takt!
Hellre färre inlägg men med själ, än många tomma. Så tycker jag.
Fortsätt i din takt, vi är många som läser och gillar <3
Tack för ditt svar, Jessica. Jag menade inget illa med min kommentar, jag tycker bara det är synd att det blir så glest mellan inläggen. Du är onekligen duktig på att skriva och jag vill ha mer texter, oftare - just för att du skriva så fint. Trevlig vår och sommar!
Mig spelar det ingen roll, jag läser ändå i min reader så blir inte besviken om du inte uppdaterat. Ta det i din takt.
Kan bara hålla med. Man bloggar när man vill/ kan och har inga skyldigheter mot läsarna. Vi som läser här gör det ju för att vi tycker så himla mycket om hur du skriver (och dig med förstås, fast vi inte känner dig). Inläggen är värda att vänta på!
Jag känner igen känslan så himla mycket, men jag blir inte uttråkad för att du bloggar så lite. Håller med Johanna, hellre färre med hjärta än en massa tomma!
Mig tråkar du inte ut, utan jag blir glad varje gång det dyker upp ett nytt inlägg från dig i readern! Blogga när du vill/har lust/orkar, det ska jag inte vara nåt tvång att uppdatera varje dag!
Du tråkar inte ut mig heller! Och det här med att ställa krav på vad/hur andra ska blogga... No-no.
Colombialiv - jag ställde inte (!) krav... Jag tycker bara det är himla synd att det blir så fruktansvärt glest mellan inläggen, just för att Jessica skriver så fint. Man vill ju ha mer och oftare.
Just för att du skriver så fint och djupt tycker jag inte att det gör något alls att de kommer glest.
Jag går in på din blogg varje dag ändå och läser både nya och gamla inlägg. Din blogg är en inspiration för mig, just för att jag hoppas på att själv våga ta beslutet att lämna ett förhållande som tär på mig då min sambo dricker. Jag har samma rädslor som du med att inte veta att någon annan kommer att vilja ha en.
DU är stark och jag blir alltid glad när du skrivit något nytt.
katta: så glad jag blev för din kommentar, TACK. <3
johanna: åh, så himla fint att få höra! <3
sarah: vad kul att du tycker om det jag skriver, jag ska verkligen försöka blogga flitigare.
hanna: tack snälla!
fwd/rewind: åh, så himla fint av dig. vad glad jag blir, TACK.
pop my heart: tack snälla du! <3
fifi: så sant så, tack snälla!
colombialiv: fint att höra, tack!
hannah: åh! så rörd och glad jag blev av dina fina ord, det är ju precis så jag vill att det ska vara. glöm inte bort att du också är stark, starkare än du tror. du får gärna maila mig på nippertippa@gmail.com om du vill! kram, kram.
Skicka en kommentar