Ni vet den där känslan när man ramlar över en ny blogg, som man gillar så himla mycket och som man bara vill läsa mer, mer och mer av? Jag älskar det. Appelpaj är en sådan blogg, ni måste läsa! Jag känner igen mig i ungefär allt hon skriver och hon skriver så himla fint.
Ni vet när man träffar en bloggare som visar sig vara lika fin och härlig i person, som hon är på sin blogg? Då blir man glad att man råkar bo i samma stad som denna bloggare. Jag menar Mirijam, som jag träffade över en fika för några veckor sedan. Och Zahra, också himla fin tjej! Alltså, jag älskar internet och att ha en blogg och att man får lära känna så många kloka människor genom den. Mitt liv skulle vara så mycket tråkigare och fattigare utan det där. What she said!
Jag tycker förresten att ni ska läsa det här inlägget av Emelie Thorén, som skriver om vikten att blogga personligt/privat. "Jag ORKAR inte mer glättighet och leenden som inte når ögonen och kvittrande "allt är perfekt i mitt liv just nu och vi bakade bullar i morse, organiska faktiskt". Good for you! Men för mej känns det som en Disney-värld." Ja men precis! Jag har alltid haft lättare för att skriva om jobbiga och svåra saker, än att prata om dem. Att skriva om sådant som skaver istället för att posera i en vintageklänning på en pinnstol. Därför blir det här en ganska privat blogg (jag har dock förstått att jag måste ta hänsyn till personer som inte vill figurera i bloggen) och därför föredrar jag att läsa just sådana bloggar.
Ni vet när man träffar en bloggare som visar sig vara lika fin och härlig i person, som hon är på sin blogg? Då blir man glad att man råkar bo i samma stad som denna bloggare. Jag menar Mirijam, som jag träffade över en fika för några veckor sedan. Och Zahra, också himla fin tjej! Alltså, jag älskar internet och att ha en blogg och att man får lära känna så många kloka människor genom den. Mitt liv skulle vara så mycket tråkigare och fattigare utan det där. What she said!
Jag tycker förresten att ni ska läsa det här inlägget av Emelie Thorén, som skriver om vikten att blogga personligt/privat. "Jag ORKAR inte mer glättighet och leenden som inte når ögonen och kvittrande "allt är perfekt i mitt liv just nu och vi bakade bullar i morse, organiska faktiskt". Good for you! Men för mej känns det som en Disney-värld." Ja men precis! Jag har alltid haft lättare för att skriva om jobbiga och svåra saker, än att prata om dem. Att skriva om sådant som skaver istället för att posera i en vintageklänning på en pinnstol. Därför blir det här en ganska privat blogg (jag har dock förstått att jag måste ta hänsyn till personer som inte vill figurera i bloggen) och därför föredrar jag att läsa just sådana bloggar.
4 kommentarer:
Vad gullig du är1 :))) håller med, älskar bloggar!! vi får ses snart igen!
Åh Gud JA! De där pinstollsbloggarna: jag kräks på allt det fluffiga! Och jag förstår ju att deras liv inte enbart är så och att deras bloggar är inriktade på att vara fluffiga, men ibland vill jag ändå bara stoppa fingrarna i halsen.
Zahra: :)) ja, tycker också att vi får ses snart igen!
Jenny: ja, ibland blir det verkligen för mycket fluff och för lite substans, kan jag tycka.
Nu har jag också hittat till dig, genom Appelpaj. Tack för att du delar med dig. Så himla mycket mer intressant att läsa om verkliga livet än om vintageklänningar.
Skicka en kommentar