tisdag 13 april 2010

svåra frågor jag söker svar på, del 1

Varför fortsätter jag att då och då spana in vad Fotbollsfrun och Linda Skugge skriver, när jag VET att jag förmodligen blir RASANDE av att läsa?

Hur tusan är det tänkt att man ska våga föda barn? Efter att ha tagit del av en läskig förlossningsberättelse (på facebook) från en gammal klasskompis har min rädsla växt till en nattsvart skräck som kan få mig att börja gråta när jag tänker på det. Om jag någonsin blir gravid kommer jag inte att klara av en vaginal förlossning, så är det bara.

Varför bestämde jag mig för att titta på filmerna Paranormal Activity och Blair Witch Project i helgen? De är väldigt bra, men min nattsömn har ju blivit helt förstörd.

Är det någon som känner till vad det finns för KBT-utbildningar? Jag är intresserad av att gå en sådan, men de jag har hittat är väldigt dyra... #FAIL

5 kommentarer:

Hanna sa...

Har ju varit hysteriskt rädd men på nåt sätt har rädslan klingat ut. Kan fortfarande bli gråtfärdig men har fått nån konstig (flummig) tanke om att man typ fixar det. Påminn mig gärna om jag blir gravid igen.

ak sa...

Men guuud, okej P.A tyckte jag var lite sådär men blev ändå rädd för efteråt, men Blair witch! Aldrig varken förr eller efter har jag blivit så skrämd av en film. Och båda tätt inpå varann?! JELP!

nippertippa sa...

hanna: jag känner att det inte är normalt att vara så rädd som jag är inför det... det hjälper liksom inte att tänka på att de flesta fixar det. #läskigt

ak: ja, jag vet som sagt inte alls vad jag tänkte på där... jag blir också lika skrämd varje gång jag ser blair witch! huga.

Sofia sa...

Det är de jobbiga förlossningarna som hörs mest. Men det är ju ingen tröst kanske. För mig (eller oss, rättare sagt) blev allting mycket mindre läskigt ju mer information vi fick under tiden, med föräldrautbildning och profylaxkurs och hela baletten. Tillslut kunde vi nästan tycka att det skulle bli spännande.
Jag tycker att man ska få föda precis så som man vill, det alla borde få hjälp med är att oavsett vad man väljer, slippa uppleva sin graviditet och förlossning i rädsla.

Skräckfilm däremot. Det är läskigt på riktigt.

Josefine sa...

Ah.. jag vet Fotbollsfrun. Det är som att inte kunna sluta klia på ett myggbett. Så sjukt störigt inslag i mitt liv ändå går jag in där och kollar. Lite självspäkning nästan. Förlossningen ja. Fy fan. Jag var också livrädd. Sen läste jag om kejsarsnitt och bara "nä fy fan finns det inget tredje alternativ?" men det fanns det inte så det blev vaginalt - ont som fan så klart men shit vad jag läkte ihop och mådde bra jättesnabbt! bara ett litet pyttestygn satte de.