Förlåt lilla bloggen, jag har inte glömt bort dig. Jag har bara haft lite annat att tänka på den senaste tiden och dagarna ramlar ju förbi så himla fort. Flytten närmar sig och jag inreder inne i mitt huvud, jag har redan bestämt att jag ska ha en fotovägg fylld med foton på mina favoritmänniskor, en kattplansch och en prickig dörrmatta. Jag har varit på kalas och ska på dop imorgon, jag har sett min tv-debut och fnissat åt min talang för grimaser, jag har gråtit efter att ha läst Annika Marklunds blogginlägg om det allra värsta beskedet, jag har varit på en anställningsintervju som jag tänkte skriva mer om i ett annat inlägg, jag har börjat handla julklappar och längta efter december, jag har drömt drömmar som fått mig att vakna med dödsångesten rivandes i min bröstkorg. Hur har ni det? Jag hoppas att ni tar hand om er och varandra. Tack för att ni tittar in här, även när det ekar lite tomt. <3
Jag kommer alltid att tänka på hösten 2011 när jag hör den här låten:
Jag kommer alltid att tänka på hösten 2011 när jag hör den här låten:
4 kommentarer:
Där var du ju! Anar jag ljuset i mörkret? Jag föreställer mig att det gnistrar lite om dig där du promenerar på gator och torg. Härligt! Hoppas att det håller i sig.
Jag känner mig lite dämpad nu. Tråkig, liksom. Men jag älskade hösten och är faktiskt redo för vintern. Längtar efter första snön! Kram på dig.
Tv-debut? det måste du berätta mer om... Låter i alla fall som att saker sakta blir bättre, gott att läsa det! :-)
Håller med, det anas lite ljus... :)
Åh, jag ville ju se dig i TV! Finns det repris på det programmet?
Prickig dörrmatta låter som en finfin ide! :)
Många kramar!
limra: åh, vad fint. jag önskar verkligen att det kunde gnistra om mig. du är allt annat än tråkig, kära du. jag hoppas att det känns bättre snart och att snön är på väg. många kramar!
anders: jupp, vem vet mest... :)
maria: det ligger uppe på stv play. :) många kramar!
Skicka en kommentar