Jag hittade den här gamla gif:en när jag gick igenom mina foton på datorn och slänger upp den igen, eftersom ni förtjänar en slängkyss. Som tack för att ni läser, uppmuntrar och peppar. Jag blir så himla glad för varenda kommentar och mail! Det har förresten tillkommit en del nya läsare och jag är väldigt nyfiken på vilka som läser, så ni får gärna lämna en kommentar om vilka ni är. Hur gamla är ni? Var bor ni? Vad gör ni om dagarna? Vilken är er favoritdoft? Vad ska ni göra i helgen? Och vad vill ni se mer av i bloggen? Ja, berätta vad ni vill, helt enkelt! <3
Jag vill ge en extra slängkyss och en massa kramar till er som skriver till mig för att ni känner igen er i min situation. Era berättelser berör mig och jag hejar på er. Några ord på vägen: Att inte göra något är också ett beslut. Det kan kännas som ett stort och läskigt beslut när man beslutar sig för att lämna ett förhållande där man är allt annat än lycklig, men kom ihåg att stanna kvar är också ett beslut. Ett förhållande ska göra dig stark och lycklig. Det är till exempel inte meningen att du ska ha magont inför varje fest ni går på, av rädsla för vad han kommer att säga när han har fått för mycket att dricka. Ja, det är skitläskigt att bli ensam, att inte veta vad omgivningen kommer att säga, att behöva leta efter ett eget boende, att inte veta om man kommer att ångra sig längre fram. Och det gör ont och man får seperationsångest, men det kommer ju att gå över. Skit i att tänka på allt det där praktiska, det löser sig alltid på något sätt. Tänk på dig själv och vad du behöver för att bli lycklig. Kommer du att vara lycklig om ett år eller fem år om du stannar kvar i förhållandet? Om svaret inte är ja, så gör du dig själv en otjänst genom att stanna kvar. Livet är alldeles för kort för att leva i ett förhållande där du tvivlar på dig själv. Du förtjänar att få känna dig stark och lycklig.
Jag vill ge en extra slängkyss och en massa kramar till er som skriver till mig för att ni känner igen er i min situation. Era berättelser berör mig och jag hejar på er. Några ord på vägen: Att inte göra något är också ett beslut. Det kan kännas som ett stort och läskigt beslut när man beslutar sig för att lämna ett förhållande där man är allt annat än lycklig, men kom ihåg att stanna kvar är också ett beslut. Ett förhållande ska göra dig stark och lycklig. Det är till exempel inte meningen att du ska ha magont inför varje fest ni går på, av rädsla för vad han kommer att säga när han har fått för mycket att dricka. Ja, det är skitläskigt att bli ensam, att inte veta vad omgivningen kommer att säga, att behöva leta efter ett eget boende, att inte veta om man kommer att ångra sig längre fram. Och det gör ont och man får seperationsångest, men det kommer ju att gå över. Skit i att tänka på allt det där praktiska, det löser sig alltid på något sätt. Tänk på dig själv och vad du behöver för att bli lycklig. Kommer du att vara lycklig om ett år eller fem år om du stannar kvar i förhållandet? Om svaret inte är ja, så gör du dig själv en otjänst genom att stanna kvar. Livet är alldeles för kort för att leva i ett förhållande där du tvivlar på dig själv. Du förtjänar att få känna dig stark och lycklig.
12 kommentarer:
Word!
Och kram såklart :)
Du är så himla bra Jessica! Det enda jag önskar av din blogg är att den uppdateras ännu oftare så jag får läsa mer av dina ord och vad du tänker om det som känns bra och det som skaver. Också gillar jag foton! Dina texter om ditt uppbrott har berört mig mer än något annat i bloggvärlden på länge. Du skriver naket, ärligt och nära. Är övertygad om att många blir stärkta av dina texter och kanske finner mod att ta samma svåra beslut.
Jag är ju inte alls ny läsare (snarare en gammal räv) men jag kan ändå berätta att jag i helgen inte har planerat nåt särskilt förutm att gå hem till Volang-Linda och äta soppa och kolla på nån tv-serie imorrn och peppa lite på hösten. Ikväll har jag kollat på "En andra chans" på svt.play och gråtit en skvätt för jag blir så tagen. Bestämde mig för att jag ska älska min kropp för att den fungerar och är stark och att det är skitsamma om jag har fått bristningar på magen!
"Och vad vill ni se mer av i bloggen?"
Jag vill inte se mer av något, för den är perfekt som den är. Du skriver himla fantastiskt och det enda jag hade kunnat påpeka är att jag aldrig vill att du slutar skriva.
Hade önskat att ha din förmåga att kunna uttrycka sig, för du gör det himla bra, fint och det träffar helt rätt.
jag är nog en av de "nya" ... hittat hit tack vare Linna J. älskar hennes blogg och hon tipsade om dig so here I am! ;-) Alltid på jakt efter en blogg med vackert språk som handlar om livet på riktigt, inte några jefla skrytstatusrader på FB. önskar inget mer, det är toppen det du gör! styrkekram fr Elisabeth
Håller med Fatima och L till fullo.
Vill bara ha mer av det du redan ger ;)
KRAMIS.
Oj, glömde att signa. ;)
/Maria
maria: :) kram!
fatima: åh tack, fina du. vad glad jag blir. <3 det låter som om du fick en fin helg. och jag tycker att du är lika klok som du är fin! många kramar.
L: åh, vad snällt sagt! jag blir så himla, himla glad över att få höra det. tack, kära du!
Elisabeth: vad kul att du har hittat hit (jag älskar också Linna!) och att du gillar min blogg. tack för fina ord!
Hej!
Jag tycker att det är så himla fint att du delat med dig av dina erfarenheter. Jag tror det bara kommer bra saker ur sånt.
Jag är ny här, Klara, 27 år, Trollhättan, jag läser och bloggar mest, gillar allt som inte luktar articifiellt, svett eller unket. I helgen ska jag leka med en kompis bebis. Jag vill bara läsa mer!
Jag kikade in här precis och ska läsa vidare. Jag gillar det jag läser än så länge :)
Klara: hej och tack snälla för din kommentar! ska nu kika lite i din blogg. :)
Bambi: vad kul! och välkommen hit. :)
Vad klokt skrivet. Hamnade här av en slump, men dina ord träffar mig rakt i hjärtat. Vet inte vad som fått dig att skriva detta och du verkar stark nog att hantera situationen själv, men jag önskar lycka till i alla fall! :)
anonym: åh, vilken fin kommentar. tack för dina lyckönskningar! <3
Skicka en kommentar