När det där svarta skaver lyser hon som en ledstjärna, hon gör det mjukare i kanterna och hon fyller min bröstkorg med sockerdricka och såpbubblor när hon skrattar. Världens finaste treåring, som blir fyra år om några månader, som vill ha turkost nagellack på naglarna för att moster har det, som älskar färgen rosa, som kan räkna till hundra, som önskade sig en bikini i påskägget (det är lite ledsamt att hon har känt det behovet och att hennes mamma uppfyllde hennes önskan), som frågar moster om hon någon gång vill skaffa en kusin till henne och lillebror. Jag hoppas att det mörka aldrig når henne, jag önskar att jag kunde plocka ner himlens alla stjärnor till henne. Älskade, älskade unge.
