there'll be no more mistakes

Hej då 2009! Jag kommer verkligen inte att sakna dig. Faktum är att jag är glad över att få slippa dig och jag ska minnas så lite av dig som bara möjligt.

Hej 2010! Jag hoppas att du kommer att behandla mig mycket bättre än 2009 och att vi kan bli goda vänner.

make my wish come true

Sorry, man ska inte vara gnällig när det är jul. Här kommer en liten julklapp som kompensation för allt mitt gnäll.

Jag har tagit Betty under ena armen och min Buffy-box under den andra och åkt hem till mina föräldrar. Det har snöat, jag har bakat tryffel, granen är pyntad och hela huset doftar jul. Det är, med andra ord, precis som det ska vara. Nu kan julfirandet börja. God Jul!

P.S. Bästa julklappen är att jag ska bli moster igen. Whee!

she's the queen of the neighborhood

Läste det här och kan inte riktigt släppa det. Jag är sjukt trött på alla dessa modebloggare som hyllar Kate Moss när hon plåtas naken, röker, knarkar eller whatever och sedan dissar en tjej som Lindsay Lohan när hon gör exakt samma sak. Jag förstår verkligen inte. Är det en klassfråga? Är man inte tillräckligt fin om man har opererat brösten? Måste man se ut på visst sätt för att "komma undan" med nakenbilder? Är det ok att dissa Lindsay för att hon "ser ut som en korsning mellan Donatella Versace och Pamela Anderson"? Ärligt talat, är inte hora vs. madonna-tanken väldigt passé? Varför denna dubbelmoral? Det är ju nästan så att jag får hjärnblödning av att tänka på det. Det är tur att det finns modebloggare som Lisa och Peg som visar var skåpet ska stå.

jag skulle fastna i min ensamhet igen

Kan inte sluta lyssna på den här låten och tänker på hur ont det skulle göra att förlora kärleken och på hur svårt det är ibland. Att försöka göra varandra lyckliga kan vara bland det svåraste som finns, ibland räcker det liksom inte att man älskar varandra. Man måste jobba på det, särskilt om man har varit tillsammans länge. Eller? Alla andra kanske lever värsta Mitt Livs Novell-livet, där romantiken flödar och allt går i rosa? Tell me, hur har ni det och hur gör ni?

Jag vill bara att du ska vara lycklig, det vet du väl? Om du lämnade mig nu skulle luften gå ur mig. Jag skulle sakna ditt ärliga och bullriga skratt, att titta på dig i smyg när vi tittar på TV för att se hur du lever dig in i TV-världen, att spendera mina söndagar med dig bland lakan och täcken och att vakna bredvid min allra bästa vän varje dag.

P.S. Mitt soundtrack just nu.

how come you always bring me down?

Hej bloggen, som du kanske har märkt har jag inte orkat med dig på sistone, förlåt för det. Sanningen är att jag inte orkar med någonting alls för tillfället, det känns som om luften har gått ur mig. Det gör ont att falla ner från rosa, små moln. Jag är så vansinnigt trött på alla dessa motgångar som kantar mitt liv. Men tröttast är jag (som alltid) på mig själv. Alltså, detta självförakt, kan man någonsin bli kvitt det? Jag bara undrar.

2009 kan ju bara gå och dö nu, tack.